Status: Måndag kväll

Pustar ut, mäkta stolt över mig själv, efter ett pass på Crosstrainern.

Maken och barnen är på friidrottsträning.

Jag måste försöka köra crosstrainern varje dag. Jag bara måste. För det är banne mig det enda som hjälper när jag har så här ont i magen som jag har nuförtiden. Idag har det varit en exceptionellt usel dag, kan jag säga.

Nu tog jag en Citodon innan jag klev upp på Crosstrainern, så det är klart att det är svårt att veta om det är pillerknaprandet eller det frenetiska trampandet på pedalerna som faktiskt lugnat ner magen. Men det känns bättre nu. Och jag hoppas att jag slipper ta en Citodon till innan jag somnar.

Berättade jag förresten att tiden stannade igår? En liten, liten stund. Tiden. Och mitt hjärta.

Jag var och handlade och var väldigt upptagen med att plocka med varorna i min vagn när jag plötsligt kände Lilla Mammas välbekanta doft. Och jag vet ju att hon varit borta i snart fyra år. Jag VET det. Intellektuellt. Men i samma stund jag kände hennes parfym så stannade allt, och när jag tittade upp så var jag ändå helt säker på att jag skulle se henne stå där.

Men det var tomt. Och tiden fortsatte.

Sen spenderade jag några extra minuter med att gå bakom kvinnan som luktade precis som Lilla Mamma. Bara för att jag kunde.

Saknar dig så, älskade Lilla Mamma...

BIG LOVE!