============================================================

torsdag 27 oktober 2016

Torsdag, träning och barnsnack


God Torsdag!

Har hunnit vara iväg med barnen till skolan och katten till veterinären.
Alltså, katten skulle bara vaccineras, så ingen fara på taket den här gången!

Igår kväll blev det 30 minuter på Crosstrainern, och satan i gatan vad det var jobbigt! Det märks verkligen direkt när jag inte håller igång träningen! Att ta en PW är ju bra, men det är Crosstrainern och löpningen som verkligen tränar konditionen, och där har det varit stilla i två veckor nu.

Men jag planerar i alla fall, trots gråväder och svinusel kondis, att sticka ut en runda på lunchen idag. Jag är noll motiverad just nu, men efter att ha noterat att P3 Dokumentär idag släppt nytt avsnitt så tankade jag hem den direkt och kände att det nog blir bra ändå det här. :-)


Igår eftermiddag tittade min dotter lite på TV. Får hon bestämma så skippar hon gärna barnprogrammen och tittar på "Animal Planet". Men igår fastnade hon framför en repris av "112 - på liv och död". Jag var tveksam först, men samtidigt så är hon så himla intresserad! Hon skulle passa klockrent inom sjukvården, kan jag säga.

Men programmet berör ju även polis och brandkår, så man får se delar av hela räddningstjänsten. Och igår fick man se lite från en brand på en soptipp, t ex. Och så fick man se ett par polisingripanden. Och just dessa två fastnade hos henne. Den ena var en ung kille som helt enkelt druckit för mycket, och som polisen fick ta hand om. Hon bara gapade när hon såg att killen inte ens kunde gå ordentligt. Sen var det en kvinna som uppträdde hotfullt med knivar, och när polisen kom till hennes lägenhet så var hon helt galen och gjorde utfall mot poliserna. Man fick ju inte se så mycket, men hon hade mycket frågor, och vi pratade en hel del.

Nu när jag lämnade barnen på skolan så pratade hon mycket om det här programmet. Hon berättade för bror sin om vad hon sett, och han i sin tur hade frågor, som jag försökte förklara efter bästa förmåga. Och så kände jag "nä, hörrni, ni får inte hålla på och prata om det här i skolan, för då kanske era kompisar blir rädda, och så tror de vuxna att ni sett och berättar om en skräckfilm eller något, och då blir de så upprörda".

När jag kom hem så tänkte jag om.
Jag vet att det inte var någon skräckfilm.
JAG vet att hon inte fick se några direkta detaljer som kunde varit läskiga.

Men vad jag också VET är att många vuxna inte vill att deras barn "ska behöva tänka på alla tråkigheter i världen, utan de ska få vara barn och slippa allt sånt för de kommer att behöva bli varse tids nog".

Och jag förstår det. Samtidigt har jag och Maken en inställning som kanske är lite annorlunda då. Vi pratar om saker hemma. Kanske inte i grymmaste detaljer såklart, men vi pratar om kriget i Syrien. Om varför vi är oroliga över vad som händer om Trump vinner valet. Om rasism. Om polarisen. Om sjukdomar. Om fotbollsbråk. Och om terrorism.

Gör vi fel?

Inga kommentarer: