A just det.
Jag har ju gjort en till tantig grejj.
Dock häftigt påhejad av maken, ska tilläggas.
Jag har gått med i Postkodlotteriet.
Fast eftersom vi faktiskt betalar lotten båda två så är vi med båda två.
Så jag står inte på pensionärsbranten helt ensam i alla fall.
Vi är starka tillsammans, jag och min make.
2 kommentarer:
Usch är man tant då?! Jag gick med för typ 2 år sedan dvs när jag var 29.........och pengarna dras bara från mig....hualigen!!
Jomen, är det inte lite så? Först börjar man prenumerera på lotter, sen börjar man väl glo på 'På spåret' också? Och går på Hembygdsföreningens loppis och fyndar grytlappar.
Fast jag bär min tantifiering med stolthet. Annars skulle jag nog inte våga vetilera det här...
Så stå på dig! :-)
Skicka en kommentar