Igår gjorde jag en god gärning.
Fast det borde vara det mest natuliga i världen egentligen.
Jag var och besökte Blodbussen och lämnade lite blod.
Jag har inte tappat mig sen jag blev gravid med Elliot.
Det är två år sen.
Man kan säga att det var hög tid.
Fast jag brukade lämna i Stockholm eftersom jag jobbade där.
Nu är det nytt län, och ny blodcentral.
Då fick man fylla i massor med papper.
Och sen fick mitt blod sitta i karantän.
Jag kände mig nästan kriminell.
Jag vill uppmana alla som inte är rädda för nålar, och som i övrigt är friska och vid sina sinnes fulla bruk, att bege sig till närmsta Blodbuss och bli blodgivare.
Det räddar liv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar