Så var det dags igen, då.
Nu har jag haft en så'n där konstig dröm igen.
I natt hade jag blivit uttagen att vara med i "Farmen".
Japp. Du läste rätt.
Till saken hör att jag inte hade sökt.
Skulle aldrig falla mig in. Varken i dröm eller verklighet.
Jag har aldrig ens sett ett avsnitt.
Och jag har definitivt inga som helst dolda drömmar att bli dokusåpakändis.
Men uttagen hade jag blivit likväl.
Jag var grymt förvånad.
Och ville inte alls!
Jag: Men, jag har ju inte ens sökt. Jag vill inte vara med!
Hon (Linda Isaksson): Nähä, men så här är det i alla fall.
Jag: Men måste man inte söka för att vara med?
Hon: Kanske, kanske inte. Men du är med.
Jag: Men... jag vill verkligen inte!
Hon: Synd.
Jag: Jag är allergisk. Mot... getter! (vilket ju inte är sant alls)
Hon: Det finns inga getter.
Jag: Men jag är skitskraj för getingar. Har fobi (vilket är sant). Vill inte visa mina panikattacker på bästa sändningstid i TV!
Hon: Det blir jättebra TV. Här! (sticker en kallelse i handen på mig)
Så står jag där. Ensam. Kvarlämnad. Och med en kallelse till "Farmen" i näven.
Jag går hem till Maken och bara:
"Du. Nu blir det åka av! Jag måste vara gravid i vår. Inspelningarna börjar i maj. Har jag tur kan jag komma undan."
Där någonstans ringde klockan.
Och jag vaknade mer förvirrad än någonsin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar