Vår kyl på jobbet bör nog skickas vidare till efterlivet. Den är riktigt kass. Mjölken surnar alltid två dagar före bäst-före-datum. Vi har vridit på tempen på max, men det hjälper fan inte. Vi försöker få hyresvärden att fixa till det där. Men vi är så att säga inte i mål där ännu.
Hur som. Igår när jag skulle göra i ordning min lunchlåda bestående av potatis och fiskpinnar - en kulinarisk explosion av smaker i vanliga fall, tänk er då detsamma uppvärmt i micro - så ville jag lyxa till det lite och göra mos av den trökiga potatisen. Så med gaffeln i högsta hugg börjar jag mosa, klicka på smör, salta och peppra och sträcker mig efter det som ska kröna mitt verk - mjölken. I samma stund som jag för mjölken till tallriken känner jag doften. *Uäck!!* Mjölken har som vanligt surnat. Tack och lov hinner jag avstyra manövern i tid och häller mjölken i slasken i stället. Den rinner inte. Den liksom ramlar ut. I klumpar! Tur att jag tränat upp min näsa på att känna det där otyget i tid!
Träningen fick jag för några år sen när jag, som sig bör, skulle lukta på ett öppnat paket med vispgrädde som stod i kylen hemma. Ni vet, man tar upp paketet till näsan, trycker lite försiktigt så att det "puffar upp" lite luft ur förpackningen och så känner man om det luktar okej. (Till saken hör att vispgrädden inte alls hade passerat sitt bäst-före-datum, men man kollar väl alltid?) Och precis så gjorde jag. Bortsett från ett fatalt misstag: jag trycker inte "lite försiktigt" alls. Jag trycker till rätt rejält, varpå inte bara en puff av luft kommer upp. Det kommer upp vispgrädde också! Och jag drar ett djupt andetag... Japp... Jag drar in vispgrädden i näsan! Trots alla mina försök att bli av med skiten (jag snyter mig, drar in vatten, snyter mig igen etc.) så är jag rökt. ALLT i min omgivning luktar sur grädde i flera dagar därefter!
Så dagens tips till alla där ute - ska ni snorta något, snorta för fan inte grädde! ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar