Jorå, sur som citron var jag i lördags natt, ska ni veta. Så in i helvete!
De av er som hängt med ett tag har säkert hört/läst tidigare om våra grannar tvärs över gatan. Det är en familj bestående av en mamma och en pappa, och en son. Sonens ålder är jag osäker på, men han har i alla fall körkort och får, uppenbarligen, köpa sprit på Systembolaget.
Sonen i den där familjen har ganska ofta vänner hemma. De sitter ofta och gärna ute på den stora, fina altanen och äter, dricker, lyssnar på musik och härjar. Många gånger väljer man att dra på stereon på extremt hög volym, vända högtalarna ut mot altanen och öppna alla fönster och dörrar. Detta ger två effekter. 1 - mitt och Makens sovrum formligen dränks i musik, och vi kan omöjligt sova. 2 - eftersom musiken är så hög så hör inte grabben och hans kompisar varandra när de försöker prata, så de skriker för full hals i stället. Något som naturligtvis också det hörs i hela vårt hus.
I lördags höll de på fram till småtimmarna. Jag stängde vårt sovrumsfönster vid halv ett/ett någonting. Bara för att få sova. Det gick sådär. Vid två/halv tre gick jag upp till Dottern som var ledsen. Då hade musiken lugnat sig, men de satt fortfarande där ute och skränade.
Missförstå mig rätt - jag tycker att man ska få ha fest. Absolut! Jag tycker att man ska få sitta ute och ha det trevligt när vädret tillåter. Jag tycker att man ska få ha kompisar hemma, bada badtunna om man har en, äta och dricka gott, och till och med lyssna på musik. Men VARJE helg?
Bor man i ett villaområde kan man faktiskt inte bara bry sig om sig själv. Det finns något som heter HÄNSYN. Meddela om ni ska ha fest - så kan vi kanske förbereda genom att bädda ner oss i någon annan del av huset. Runda av när klockan börjar bli mycket. Flytta in. Stäng om er. Sänk. Alternativt gå vidare till lokal och parta brallorna av er om ni så vill. Men tänk lite på de som bor runt omkring!
Bild: http://www.sxc.hu/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar