Vi är hemma från Götet igen. Kom hem igår eftermiddag. Jag kände inte alls för att blogga då, för det var så rörigt att packa upp, få barnen någolunda spelbara igen, och hämta Doggen på hundhotellet. "Ikväll" tänkte jag "Ikväll ska jag blogga om semestern". Sen hörde vi om tragedierna, pluralis, i Norge. Och plötsligt kändes allting så futtigt.
Jag känner fortfarande en konstig tomhet i kroppen. Terrorattacker händer tyvärr hela tiden, och överallt. Men jag kommer aldrig att vänja mig. Det kommer för alltid att vara någonting jag förkastar. Något jag absolut inte kan förstå. Inte vill förstå. Jag ser ingen anledning.
Just nu känns några knasiga bilder från Göteborg helt opassande. Eller är det det? Är det kanske rent av så att man behöver någonting annat som bryter av detta ofattbara som hänt? Vad säger ni? Får man humor-blogga när det hänt något så här tragiskt? Får man visa roliga program på TV? Ni som var med - minns ni när Olof Palme sköts? Då försvann alla roliga TV-program från tablån och vi var i landssorg. Blev man sur över det så var man en dålig svensk. Minns ni?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar