Status: Post läkaravstämning

Nä. Det gick ju inte som jag hade hoppats och trott alls.

När läkaren till slut ringde så visade det sig att mina kalkvärden är oförändrade.

Dvs för höga. Inte alarmerande höga. Men för höga för att viftas bort.

Men eftersom de gjort så många kontroller för att försöka hitta vilken körtel det är som fått fnatt, utan att hitta rätt, så är det lite svårhanterat läge.

Summa summarum: Vi avvaktar sex månader till och tar nya prover då. Om det visar sig att läget är detsamma då, eller värre, så blir det nog en operation ändå, säger de.

Men exakt hur de ska gå till väga för att säkerställa att de tar bort rätt körtel, det vet jag inte.

Kanske blir det en ny röntgen och hoppas på tur.

Kanske öppnar man upp och hoppas att man med blotta ögat kan se vilken det är som bråkar.

Eller så tar man sonika bort alla fyra.

Men kan man ta bort alla bara sådär?

Behöver man inte sina bisköldkörtlar?

Jag vet inte.

Men jag behöver visst äta mer D-vitamin.

Inte på grund av mina körtlar, utan bara för att jag har så dåliga D-vitaminvärden.

Det hade jag kunnat tala om utan att lämna blodprov.

Höst-trött-vitaminbristen...

Så nu blir det till att köpa extra D-vitamintillskott.

Utöver dessa, som jag redan tar.

Nä. Jag kände att jag blev lite nedstämd av det här faktiskt...