God Morgon!
Tillbaka på kontoret efter nästan en hel veckas frånvaro. Ni kan ju gissa hur mycket som ligger och väntar... ;-) Var på plats strax efter halv sju för att hinna jobba undan en massa, så jag börjar väl känna mig redo för lunch lite smått...! :-D
Igår var det dags för judoträning igen för Sonen, och jag passade då på att smita iväg till centrum under tiden, och köpa lite mer presenter till Dotterns födelsedag på torsdag. Hinner ingen annan kväll i veckan. Hon ska ju få en ny cykel och ny cykelhjälm, och det är liksom den stora presenten, kan man säga. Men det är klart att när man fyller sex år vill man hemskt gärna också öppna paket på sängen, så lite smått och gott måste hon få också. Det blir ju inte så dyra saker, men det spelar nog ingen roll för henne. Hon är så glad bara hon för öppna paket! :-)
Igår när hon var hemma från skolan så satte hon ihop ett alfabets-pussel som vi har hemma. Och sen satt vi en stund, hon och jag, och ljudade alla bokstäver. Sen började vi att bilda korta ord av de där ljuden, och så plötsligt började hon liksom att förstå hur det hänger ihop! Hon har inte varit så intresserad tidigare, men nu när hon börjar förstå sambandet mellan bokstav-ljud-ord, ja då finns det ingenting roligare alls än att skriva och läsa! Så jäkla häftigt det var att se! Sonen intresserade sig för allt sånt, och mer därtill, väldigt tidigt, så det har varit en ganska enkel sak för honom att börja läsa och skriva. Dottern däremot har inte alls varit där. Förrän nu!
Så en sak som jag plockade upp igår på leksaksaffären var två små anteckningsblock samt en bläckpenna med flera färger i samma penna. Det tror jag att hon kommer gilla jättemycket. Så enkelt, men ändå helt rätt just nu.
När det gäller mig själv så är det väl lite si och lite så just nu. Hösten och mörkret kommer farande, och då blir jag ju alltid lite låg. Jag älskar hösten, men inte mörkret... Men jag dubblar D-vitamindosen och hoppas på det bästa. Men det är klart, jag påverkas också av saker runt omkring. Det är rörigt och stökigt på många håll runt omkring mig just nu. Människor jag bryr mig om som far illa och mår dåligt. Och jag kan inte borsta bort sånt. Jag funkar inte så. Jag vill fixa och hjälpa och se till att alla mår bra. Jag har så svårt att tåla att människor beter sig illa mot varandra. Som jag säger till barnen: "du får tycka vad du vill, du får känna vad du vill, men du får inte bete dig hur som helst för det!" - men just det där är det många vuxna som inte förstår. Inte i stundens hetta i alla fall. Man säger saker och agerar i affekt, och sen är det inte intressant hur den andra personen mår efteråt. Eller om man verkligen uppnår någonting positivt i längden med sitt agerande.
Och just nu är det flera i min omgivning som har det så. Och det är så jobbigt. Självklart för dem, men också för mig. För jag kan inte bara vifta bort allting. Även om jag skulle vilja så kan jag inte. Mår de som jag tycker om och bryr mig om bra, så mår jag bra helt enkelt. Och precis tvärtom.
Det får mig direkt att tänka på föreläsningen jag var på i förra veckan, där föreläsaren Annika R Malmberg pratade ledarskap. I slutet av föreläsningen pratade hon om personlighetstyper. Alla har nog lite av allting, men alla är någon av dessa lite mer...
Vilken personlighetstyp tror du att du är? Jag har alltid trott att jag är den havsblå, men jag är nog mer åt den skogsgröna ändå. Med havsblå inslag såklart. :-)
Men nu ska jag jobba vidare här. Måste få bort högarna som ligger och stressar mig.
Ta hand om er!
BIG LOVE!
2 kommentarer:
Jag är nog precis som du, grön med blå inslag.
Ha en bra dag! 😀 Kramkram
Jag är nog precis som du, grön med blå inslag.
Ha en bra dag! 😀 Kramkram
Skicka en kommentar