Freeeeeeeeeedag!! :-)

God Morgon!

Idag är det studiedag för barnen, så de får hänga hemma med mig medan jag jobbar. De är så stora nu så det funkar jättebra. Så skönt!

Vi har - precis som säkerligen stora delar av landet - haft väldigt blåsigt i natt. Kikade ut på tomten och såg att det flugit omkring en del saker. Bland annat ligger hammocken ute på gräsmattan... Får ta ett varv i eftermiddag och röja upp lite där ute. Maken hade fått köra slalom förbi nedfallna träd på vägen till jobbet i morse tydligen. Läskigt!

Jag vet inte exakt hur smart det var av mig att springa igår, men det känns inte helt 100 i kroppen nu. Det känns lite som att förkylningen är på väg tillbaka. Halsen gör ont igen. Och jag känner mig mör och öm i lederna. Men jag tror att det ska gå bra. Jag blir sällan supersjuk när höstförkylningarna drar in, så jag klarar mig nog nu också. :-)

--- JINX ---

Men det märktes dock på invägningen i morse att jag inte tränat som jag brukar den gångna veckan... Tyvärr pekade vågen upp lite den här gången. Förra veckan låg jag på minus 7,2 kg, men idag bara på minus 6,5 kg. Trist och tråkigt... :-(

Jag hade hoppats att jag skulle hamnat i ett läge nu där jag, om jag inte tränar, i alla fall inte GÅR UPP, utan ligger stadigt kvar på samma vikt. Men så är det alltså inte. Det innebär ju att jag fortfarande äter fel och för mycket egentligen. Så det blir ännu lite mer översyn där nu känner jag. Jag har ju tidigare kört Viktklubb.se och det funkade jättebra. Jag har försökt anamma samma principer nu, men det funkar tydligen inte fullt ut den här gången. Dels är jag ju äldre nu, och det är klart att min kropp inte är densamma och funkar likadant. Dessutom vet jag inte riktigt exakt hur mycket min hyperparathyrioidism påverkar, men att den påverkar är jag helt säker på. En annan stor bov i dramat är nog att jag nu använder mycket glutenfria produkter, och de är ta mig tusan inte speciellt nyttiga kan jag meddela! Så det behövs kanske lite förändring där också?

Jaja... alltid är det något, men jag är ganska nöjd ändå måste jag säga. Jag har mina delmål. Jag jobbar mig sakta och metodiskt dit. Och helt ärligt så är jag så sjukt stolt och glad att jag numera SPRINGER en gång i veckan, och dessutom GILLAR DET! Ni förstår inte vilket stort framsteg det är för mig! Jag har alltid VELAT tycka om att springa, men alltid HATAT det. Och nu har jag till slut äntligen börjat vända på den trenden! Det är det jag gillar mest med den här resan faktiskt!

Men nu måste jag jobba vidare här! Plikten kallar!

Avslutar med lite fina bilder från stallet igår.

PÖSS, vänner!