Konsten att omvärdera

Så klockan var i alla fall långt efter 3.30 innan jag lyckades somna i natt. Fyfan vilken natt...! Jag HATAR när magen gör så här! Det kommer liksom krypande och om jag inte tar medicin precis i rätt tid hjälper den inte. Och igår tog jag nog för sent. Sen tog jag dubbel dos, så mitt i natten började jag må såååå illa också... så typiskt...

Men men... jag får äta knäckebröd och dricka mjölk idag. Så kanske det här sista ger sig också.

Men det var inte DET jag skulle säga egentligen! Jag skulle säga att när pandemin drog igång för ett år sen så konsumerade jag ALLT jag kom över att läsa/se/lyssna på om viruset. Det var sjukt ohälsosamt såklart, men något jag var tvungen att göra för att förstå och sortera tror jag.

En sak var att jag hamnade mer på Twitter än tidigare. Det var ju ett bottenlöst jävla hål av förtvivlan. MEN, med tiden lärde jag mig vilka kontot jag skulle följa och vilka inlägg jag bara skulle scrolla förbi. Och nu ÄLSKAR jag att hänga på Twitter! För varje dag får jag skratta!

Kolla t ex de här inläggen:

Det finns O-TE-ROLIGT många roliga människor där ute! Och jag ÄLSKAR att få skratta åt dumheter som det här! Speciellt när allt känns lite skit. Så från att Twitter varit en källa till magsår och ångest så har det i stället blivit mitt go-to-ställe för lite härliga människor och knasigt trams. Oväntat ändå!

♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡