I juli fortsatte värmen och köksrenoveringen. Det är faktiskt MAKALÖST jobbigt att renovera under en pågående värmebölja, kan jag säga. MAJGADD - hur många liter har man svettats ut egentligen?!
Men vi kämpade på. I alla fall första veckan av juli. För sen brakade Makens rygg ihop igen. Det blev tvärnit. Fullständigt. Han blev så dålig att han fick avbryta semestern och sjukskriva sig, för han kunde i princip bara ligga ner, när det var som värst.
Och ungefär samtidigt som hans rygg pajade så hände något inne i mig. Jag kan pin-pointa EXAKT när det hände - det var när vi lyfte in de jääääättetunga pjäserna kyl & frys. Det liksom sa bara HUGG! Rätt upp i... ja. I en veckas tid gick jag runt och mådde SKIT i vad jag trodde var en urinvägsinfektion. Det visade sig på natten mellan 12e och 13e juli - efter timmar av smärtor som slutade med ambulans till akuten - vara ett njurstensanfall. Tyvärr visade röntgen att jag har kvar stenar i båda njurarna, och då det är kalkstenar och inte vanliga stenar så är de lite mer instabila och kan således falla sönder, som i somras, och skapa mer oreda.
Men jag fick ut just den här stenen och åkte hem från sjukhuset och firade världens bästa 15-åring! ♡
Juli innebar också en tur till vännerna i Västerås, då vi också passade på att besöka Steam Hotel. Coolt ställe!
Och så fyllde ju Kärringa' år också! Fick en syrénbuske minsann!
Det fantastiska sommarvädret fortsatte i augusti och det blev mycket grillat och många stunder i hängmattan. Eller... så mycket som renoveringen kunde tillåta. För i augusti kom TILL SLUT bänkskivorna! ♡ Och även om Makens rygg pajat så behövde ju saker hända. Och tack vare att flera fina vänner kom hit och hjälpte mig med de tunga lyft som behövdes, så gick det ändå framåt!
Vi drog till Norrköping, jag och barnen. Sonen skulle träffa Teamet och sponsorerna. Jag och Dottern tog en shoppingdag. Jag hittade som vanligt INGENTING!
Vi var på barnens kusins 18-årsfirande och jag VÄGRAR fortfarande acceptera att alla barnen blivit så stora! Han har sedan dess också tagit körkort, vilket gör det ännu svårare för mig att övertyga någon alls om att han fortfarande är mosters lilla kille! ♡
Precis innan sommarlovet tog slut för oss alla, packade jag in Maken, Dottern och en kompis till henne i bilen, och så drog vi och hälsade på alpackor! ♡
I september var det val, och för första gången någonsin valde jag att förtidsrösta. Jag var så säker på att jag skulle bli sjuk och inte kunna gå och rösta på själva valdagen, så det här blev det bästa alternativet.
Sonen kammade hem förstaplatsen i en disc-golf-turnering som pågått sedan maj. Sista tävlingen var på hemmabanan och jag smet upp till prisutdelningen. Ja, jag var (är) jävligt stolt och nej, jag kunde inte hålla tårarna borta. ♡
Och icke att förglömma min OTROLIGT duktiga häst-tjej som oförtrutet kämpar på i alla väder och är så jäkla cool på hästryggen! ♡
Sonen började plugga till moppekortet. Tyvärr har han lyckats missa båda kurstullfällena vi bokade in under hösten, pga tävling och sjukdom, så kortet är inte klart ännu.
I september träffade Maken kirurgen på rygg-kliniken igen, och efter mycket stötande och blötande över många koppar kaffe tog han/vi beslutet att avvakta med ny operation pga de risker det skulle innebära.
Och exakt HUR det hela gick till är svårt att förstå, men plötsligt hade 3/4 av året passerat, och vi var på väg in i 2022 års sista skälvande månader.
☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar