Faktiskt

Jag har börjat kolla på en massa klipp och reels på Facebook under mina dagar i Covid-öknen. Det jag framför allt får upp är numera "Supernanny".

Och det är ju helt sjukt, men det ligger alltså HELA AVSNITT man kan kolla på?! Hur många som helst, tydligen?

Hur som helst så tycker jag att det är så sjukt fascinerande att kolla på de här programmen. Asså vi har verkligen haft det LÄTT med våra kids om man jämför hur jävligt det tydligen KAN vara!

Men vi har såklart gjort tusen fel vi också. Det gör man ju. Man gör sitt bästa och ibland blir det pannkaka fast oftast blir det good enough.

En sak som jag ibland kan tänka på är att jag har ju SJUKT lite tålamod med t ex teknik. Saker ska f*kking bara FUNKA!!

Men med barn har jag - har det visat sig - jäkligt mycket tålamod. Mig kör de inte över. Jag kan vara konsekvent och ta vilken fajt som helst typ.

Minns speciellt en gång när min brorson, då 2,5-3 år någonting, skulle sova här, och han började bearbeta mig DI-REKT. Han testade, triggade och höll på. Länge, länge. Men jag vägrade gå i fällan.

Till slut satte jag mig ner med honom och sa bara helt lugnt att "Vet du, hjärtat. Det kommer att bli som jag säger. Tro mig. Men frågan är om vi ska vara kompisar på vägen dit. Eller om vi ska vara osams. Vad tycker du?"

Han blev lite fundersam och sen ba "kompisar". Och sen var det såklart några vändor till men i princip så var det en mycket trevligare helg efter det där.

Älskade skitunge! ♡

♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡