Första två veckorna efter ett bokföringsmässigt årsskifte (det är ju inte alltid att ett räkenskapsår är detsamma som ett kalenderår) bör man av förklarliga skäl hålla sig jävligt lugn runt ekonomen på bolaget. Hälsa gärna. Kom med en kopp kaffe. Erbjud några stärkande ord. Det är välkommet. I övrigt bör man tassa väldigt försiktigt, kan man säga.
Att de här två veckorna kommer varje år är ju ingenting vi ekonomer blir överraskade över. Vi har ofta redan förberett oss i veckor. Både arbetsmässigt och mentalt. Men för alla som står kvar utanför ekonomens dörr kan den där stirriga blicken, svetten som poppar ur pannan, och den där sammanbitna djävuls-rösten som pkötsligt gjort entré vara lite skrämmande om man inte är van.
Just nu jobbar jag med två parallella årsbokslut, eftersom jag har två bolag som jag sköter. Dessutom ska alla inköpsunderlag för AW23 sammanställas och skickas ut under samma tid. Det är ett mäkta arbete, kan jag säga.
Så just nu består mitt liv i princip bara av
jobb /sova /äta /tvätta /svära över priserna på lokala ICA-butiken
Jag blir roligare sen. När allt detta är över för den här gången. Jag lovar.
Jag ska i alla fall bli bjuckad på middag på fredag. Då ska vi hem till Svägerskan och fira både henne, hennes son och Maken, som alla fyller år inom årets fem första dagar. Jag ser det hela gå på ett av två sätt.
1) jag har en trevlig middag med god mat och mycket skratt eller
2) jag har en trevlig middag med god mat och mycket skratt som får ett abrupt slut då jag i ren utmattning somnar på hallgolvet på väg till badrummet
Den som lever får se.
♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar