Sedan mitt melt-down i tisdags har jag mest av allt kämpat på, med smärtan i min nacke och rygg som ständig följeslagare. Ett tag trodde jag att det var på väg att släppa men jag kan idag meddela att låsningen - om det nu är en låsning - och jag firar två hemska veckor ihop idag.
Missförstå mig rätt. Jag fungerar. Jag jobbar, tvättar, lagar mat, skjutsar och städar ändå. Men det gör ont. Och det är lite småknepigt att inte ha rörligheten i ryggen som man är van vid. Och det där med att kunna andas normalt, ta djupa andetag och sånt, det saknar man ju.
Idag gav jag upp och kontaktade vår kompis som är utbildad massör. Han brukar kunna "sträcka ut" ryggar som fallit ihop så här. Men tyvärr låg han själv sjuk, så jag sparkar mig själv här (yeah... right... som att jag KUNDE...?) för att jag inte kontaktat honom tidigare... 😭
Kommande vecka blir tuff. Vi har vårt stora planeringsmöte inför hösten då, och jag har jobbat så sjukt hårt för att bli klar med allt. Men när den här veckan är slut så här vi sportlov. Eller... Kidsen har. Och jag var lite inne på att i alla fall försöka ta lite ledigt också. Jag behöver verkligen det. Men vi får se om jag kan få ihop det. 🤞
♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar