============================================================

lördag 2 mars 2024

♡ Jobbe Jobbe ♡

I morse vaknade jag 06.40 av ond mage och halsbränna. AV alltså. Inte MED. I vanlig ordning förhandlade jag med mig själv - "Nämen det är bara att somna om!" - och i vanlig ordning hade jag såklart fel. Jag fick ta mig upp och in i köket och dricka ett glas mjölk. Trodde det skulle räcka men en halvtimma senare fick jag sänka två Omeprazol. Också det med ett glas mjölk. Då lugnade det till slut ner sig. Skit-start.

Men Sonen skulle iväg på årets fösta PDGA-tävling i disc-golf på morgonen så då hann jag säga Hej då och Lycka Till, så det var ju ändå bra.

När resten av truppen till slut vaknat var det fullt ös att fortsätta röjning och rum-skifte. Jag och Maken lastade min bil full med skit och drog till Tippen. Sen blev det en sväng till IKEA. Maken var tvungen att slänga sitt gamla skrivbord pga för stort för det nya rummet. Han tog i stället mitt skrivbord, som redan stod på plats. Så jag behövde ett nytt bord till nya kontoret. Hittade ett lite mindre, lite nättare, vitt bord som dessutom var ganska billigt. Bara att slå till. Sen har vi flyttat möbler, skruvat möbler och fixat hela dagen. Vi är inte klara såklart. Men vi kom ganska långt faktiskt.

Bra jobbat till oss! ✌🏼

I morgon blir det fortsatt röj/städ/fix. Lika bra att hålla igång.

Nästa vecka kommer Maken att jobba natt mån-tors - och när han fått sova några timmar på fredag åker han och hans syster till Tyskland. De ska hälsa på sin mamma, min Lilla Svärmor, som inte är så kry. Hon har cancer och även om hon mår relativt bra så är hon väldigt tunn och skör nu. Men hon är ändå pigg nog att gå ut på promenader och de ska ut och äta middag ihop. Så hon är inte sängliggande eller sådär. Men hon är rejält sjuk. Tyvärr.

Jag förlorade min egen Lilla Mamma i lungcancer 2011. Så jag vet precis hur det är. Skillnaden är att jag hade cykelavstånd till min mamma, och kunde således alltid komma över snabbt. Jag kunde med kort varsel sova kvar om hon behövde. Att ha en sjuk mamma så långt bort som i Tyskland är såklart smärtsamt. Och stressigt. Jag lider med honom. Med dem. ♡

Nu ska den här genomtrötta Tantaluran sova. Förhoppningsvis. Nya tag i morgon!

♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡

Inga kommentarer: