Vad härlig världen känns. Det är så jävla mycket skit där ute just nu att jag fan funderar på om det ens går att vända?
Krig har alltid funnits men det känns som att det bara kryper närmare, att det blir mer brutalt och att det inte verkar finnas varken vilja eller incitament någonstans att faktiskt lägga ner.
Världen styrs i stora delar av maktgalna män som bryr sig mer om sig själva och sina egna agendor snarare än att jobba för folket och världen. Och när man anser att man jobbar för folket så gör man det med laddade vapen och handen på den röda knappen. To hell med alla, ungefär.
På mer lokala plan är det politiker som bryr sig mer om att få in snabba poänger på sociala medier än att faktiskt JOBBA. Jag kan sakna en tid då politikerna drevs av ideologi och var jävligt torra och tråkiga. Jag vill inte ha politiker som bryr sig mer om att synas på sociala medier och hänga på rätt kändisfester än att träffa och jobba för folket son sliter dagarna igenom för att få livet att gå ihop.
Jag minns en gång i tiden då slarvande med privata inköp av Toblerone på fel betalkort gjorde att en politiker åkte ut. Man kan tycka vad man vill om det, kanske var det väl hårt och man måste få vara mänsklig som politiker. Men idag kan du fuska med ersättningar (saker som folket blir åtalade för), hänga med kriminella och ha svart arbetskraft och ingenting händer. Alla bara "A men DU DÅ?!?!"
När den ekonomiska krisen höll på att tippa hela världen och sänka Island i havet 2008 vet alla vad det berodde på. Man kan till och med namnge flera av de personer som låg bakom att bankerna fick hålla på som de gjorde och spekulera och rent av ljuga på det sätt som gjorde att miljontals människor världen över blev av med jobb, besparingar, hus och hem. Men vad hände? Ingenting. Ingen behövde ta ansvar. En del fick ut riktigt bra fallskärmar när deras miljardbanker konkursade. Andra fick fina jobb på andra ställen. Och ingen var beredd att faktiskt göra något åt att det här rent kriminella beteendet kunde pågå - inga nya lagar eller regleringar. Man bara "Aja. Shit happens. Gu' vad trist."
Man förlorar fan tron på mänskligheten emellanåt.
Och just precis då. När man känner att det är läge att bara ge upp och invänta kaoset, så dimper det ner en upplyftande skrift i lådan.
Happy Days...!
♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar