Det har gått ett gäng dagar sen jag gjorde något egentligt inlägg här på bloggen. Förutom att tala om att jag var sjuk, då. Men det räknas väl mer som kungörelse än inlägg? Eller?
På så här många dagar tycker man ju att det borde finnas väldigt, väldigt mycket att berätta om. Och det hade det kanske gjort. Om inte jag intagit horisontalläge mest hela tiden. Och mest koncentrerat mig på att andas. Så mycket annat har jag inte haft ork till.
Så det är lite tunnt på inläggsmaterialsfronten.
Möjligen kan jag författa en målande beskrivning av slemmet jag hostat upp. Eller om den omänskliga mängd snor jag fräst ut. Eller redogöra för exakt hur mycket tabletter, hostmediciner och nässpray jag bedövat kroppen med. Eller varför inte dela med mig av hur min mage betett sig?
Nä. Jag kanske vill ha kvar den lilla tappra skara läsare som inte försvunnit under min frånvaro. Så jag lämnar alla nasty detaljer därhän. Och går vidare. För nu jävlar tänker jag inte vara sjuk mer! Nu får det räcka!
Och i morgon börjar inskolningen på dagis. Så då börjar allvaret!
1 kommentar:
Vad spännande med inskolning! Det är nog mest spännande för föräldrarna, egentligen... Lycka till och fortsätt krya på dig!
Skicka en kommentar