God Morgon!
Idag finns det inget smink i världen som kan dölja påsarna och de svarta ringarna under ögonen... Har varit uppe sedan strax efter fyra för att ta hand om ledsen och krasslig Dotter. Det var dags för ett nytt blodsockerfall. Jaja... jag VET att läkaren säger att det inte handlar om blodsockerfall, men jag vet inte vad tusan jag ska kalla det ISTÄLLET. Hon vaknar hungrig, matt i kroppen, svettig och alldeles skakis. Sen har hon petat i sig en liten smörgås och druckit lite mjölk. Sen somnade hon en stund. Och sedan 05.40 har hon suttit på toaletten och väntat på att det ska komma upp... Men ingenting har kommit, och nu ligger hon här bredvid mig i soffan i stället. Fortfarande låg. Men förhoppningsvis ger det sig snart. Det brukar göra det.
I sommar ska vi se till att skriva ner allting hon äter och dricker, så vi kan se om vi kan hitta något mönster. För vi har faktiskt gjort precis som läkaren sagt - ökat på fettet och sett över kolhydraterna - men ändå hände det här.
Själv var jag ute igår kväll. Skulle gå på en PW, men så hade jag bestämt mig för att prova på att springa den delen av sträckan som var grusväg. Jag har ju bara sprungit i spåret sedan jag fick benhinneinflammationen, men jag kände att jag ville prova. Det gick ÅT HELVETE kan jag säga... Ganska snabbt kände jag att det började göra ont i benhinnorna igen, men jag tänkte att det nog skulle gå över - man är ju alltid trött och seg i början av ett pass - men det gick inte över. Det blev bara värre. Och efter ungefär 1,5 km fick jag stanna. Det BRANN i benen kändes det som... Så sjukt jobbigt... Och jag kände mig så värdelös! Jag fick promenera vidare, först haltande och långsamt, men så småningom kunde jag i alla fall öka takten i samband med att smärtan släppte. Men HERREGUD vad lång tid det ska ta att bli av med den här skiten alltså!!!
Jahaja... men idag blir det jobbe jobbe från soffan alltså. Så mycket att bli klar med innan vi stänger böckerna på torsdag, så det finns ingen tid att spilla här inte!
Ta hand om er!
KRAM!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar