Fast egentligen är det väl bara att ge upp och åka med...?

I morgon är det två veckor tills amerikanarna kommer. Vi snackar fem personer TILL som ska flytta in här i tio dagar. Och helst ska de ju FÅ PLATS I RÖRAN också...

Jag vet inte... kanske ska jag bara skita i allting och bara låta saker och till kapsejsa? Kanske är det i dagsläget det enda rätta? För jag vet inte hur mycket mer stress min mage klarar av utan att ge mig sparken...

Det är lite jobbigt nu, som ni förstår. Jag känner mig så sjukt otillräcklig så jag vet inte vad. Och idag lyckades jag kläcka ur mig ett frustrerat "Jag ser för faan ut som en jävla falukorv!!" när jag tog på mig en tröja som förr i tiden suttit bra men som nu satt som ett jävla korvskinn. Sonen hörde det såklart... inte bra... Not my best Mamma-moment, men... jaja...

Nu ska jag sova så att jag slipper gråta av trötthet när klockan ringer i morgon bitti-natt... Sov Gott!! ❤