Det är ju inte så att jag inte haft en värre måndag i mina da'r - det har jag ABSOLUT! Men det är fortfarande så att när en ny vecka inleds med att 11-åringen svär högt för att hon "inte sovit en blund på hela natten" och sen stampar ner till nedervåningen så att takpannorna två våningar upp skakar, så är förutsättningarna för en god start inte alldeles lysande.
Men visst. Vi har haft sol. Det är ju en humörhöjare i alla fall. 🌞 Men inte för att vara smolket i den så kallade bägaren här, men lagom till stallhänget på torsdag ska sol tydligen bytas mot ösregn med inslag av snö.
Och om vi nu måste älta vidare i frågan så är ju Makens rörlighet så kraftigt begränsad att han lever sitt liv i sängen, i soffan eller i trädgårdsstolen vi tagit in som komplement eftersom den går att fälla ryggen på. Och inte ett ljud har kommit från ortopedkliniken om hans framtid.
Såatte... jo... det måndagar sig väl något alldeles jävligt här kan man väl ändå säga, tycker jag.
Men det var i alla fall vackert på kvällspromenaden - och eftersom det är viktigt att foka på det positiva så gör jag det!
♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar