Tutt-kläm och fel åt fel håll

Jahaja... Tutt-klämmar-tisdag idag då. Jag hade rejäl ångest innan jag åkte dit, kan jag säga. Exakt hur skönt känns det att besöka vården just nu...?

Men det är faktiskt viktigt att gå på dessa kontroller, så det var bara att bita ihop, sprita händerna och hoppas på det bästa... Och nu väntar vi bara på svaret också... Alltid nervöst...

På grund av tutt-morgonen kom jag inte ut på min sedvanliga morgonpromenad, vilket gjorde att hela dagen kändes alldeles fel. Men jag stack ut efter middagen i stället. Och HERREGUD vad folk det var i spåret då!! Jag mötte folk. Jag gick om folk. Jag blev omsprungen av folk. Jag duckade för folks frisbees från golfbanan. Nästan...

Nä... Jag går hellre på morgonen om det funkar. Helt klart. Men skönt var det! Och vackert var det!

Förra veckan gick jag hela torsdagen och trodde att det var onsdag. Den här veckan är det värre... Jag har hela dagen idag gått och trott att det är onsdag, så jag ligger en hel dag snett igen, men ÅT FEL HÅLL!!

Känns som att den här veckan aldrig kommer att ta slut...

Men vi har i alla fall oljat in altanen klart nu! Ja, VI! Vi har delat på det ganska bra tycker jag. Ja, självklart hade det varit bättre om jag gjort allt så hade Maken kunnat spara på ryggen. Men jag är bra EN person (chocker, I know...) och ville vi bli färdiga före helgen fick det bli så här.

Och apropå Maken och hans rygg och nacke - på måndag ska han träffa neurokirurgen. Han är jättenervös och har samtidigt, i mitt tycke, lite för höga förväntningar... Han vet ju att han inte ska ha det egentligen, men det är nog inte så lätt... Jag kommer att vara med på länk eftersom man nu under pandemin inte tillåter medföljande. Håll gärna en tumme eller två...!

♡♡♡♡♡♡♡