♡ Status ♡

Det MÅSTE vara något i luften? Eller i vattnet? Jag är inte den enda som upplever en helt onaturlig trötthet just nu. Det känns lite som att jag LÄTT skulle kunna sova ett helt dygn, och ändå inte vakna utvilad. Jag somnar om jag sitter still för länge. Den där orken och energin jag hade när jag röjde som fan är hemma nyligen är som bortblåst. Och som sagt. Jag har skyllt på min kropp, mitt sinne och på klimakteriet. Och jag säger inte att det inte är det. Jag säger bara att jag absolut inte är den enda i min omgivning som upplever detta just nu och jag tvivlar på att min hälsa har något som helst med andras trötthet att göra.

Maken jobbar nattpass just nu så han sover på dagarna. Han har sovit på en extrasäng ute i stugan på tomten för att övriga familjen ska kunna existera någorlunda men idag var det stopp. Han får ont i ryggen så han måste sova inne. Jahopp. Så det blir till att tassa på tårna och viska fram till...tja... när vaknade han idag...? 16 30...?

Asså jag FATTAR att han behöver sova - ta det lugnt - jag menar bara att helgerna är de enda dagarna jag hinner med att t ex städa och tvätta och greja och om jag måste pressa in det efter 1630 kommer min redan höga stressnivå att bli ännu högre... 

Men visst. Det är ju vad det är.

Dottern är för övrigt krasslig igen. Inte riktigt som sist - febern finns inte där - men hon hostar igen. Och så har hon fått ont i örat så jag ser framför mig att hon är på väg att uppleva sitt livs första öroninflammation. Båda mina Kids har sluppit detta, vilket jag kan tycka är så märkligt eftersom både jag och Maken hade öroninflammation JÄMT som barn. Men vi får se vart det barkar. Hon får sitt-sova nere i natt så jag har koll på henne. ♡

Men nu - sova. Ska upp 07 för att köra Sonen till disc-golf-tävling.

Lite från dagen

Gonatt!

♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡